Su nombre completo era Bengt Ludvig Djurberg, y nació en Estocolmo, Suecia, siendo su padre el médico Fredrik Vilhelm Djurberg, y su hermana la actriz Barbro Djurberg, que estuvo casada con el también actor Arnold Sjöstrand.
Djurberg estudió arte dramático con Maria Schildknecht, y en 1916 ingresó en la escuela del Teatro Dramaten.[2] Tras sus estudios actuó en teatros de Turku y Helsinki y, de nuevo en Suecia, actuó en los teatros Blancheteatern, Komediteatern, Nya Intima teatern, Folkan y Dramaten.[3] Debutó en el cine en 1919 con la cinta de Mauritz StillerSången om den eldröda blomman, actuando en más de 25 producciones cinematográficas, entre las cuales hubo dos películas noruegas mudas, Trollälgen y Cafe X.
Bengt Djurberg falleció en Estocolmo en el año 1941, a causa de un cáncer. Tenía 43 años de edad. Había estado casado con la actriz Alli Halling entre 1931 y 1938.[4] Fue enterrado en el Cementerio Norra begravningsplatsen de Estocolmo.[5]
Filmografía
1919: Sången om den eldröda blomman
1923: Johan Ulfstjerna
1925: Karl XII
1925: Karl XII del II
1925: Ingmarsarvet
1926: Ebberöds bank
1927: Trollälgen
1927: Gustaf Wasa del II
1928: Cafe X
1929: Smid medan järnet är varmt
1929: Hjärtats triumf
1929: Den starkaste
1930: Fridas visor
1930: Den gamla gården
1931: En kärleksnatt vid Öresund
1931: Skepparkärlek
1932: Vi som går köksvägen
1932: Pojkarna på Storholmen
1933: Bomans pojke
1933: Två man om en änka
1935: Ebberöds bank
1936: 33.333
1936: Familjen som var en karusell
1937: Katt över vägen
1937: Skicka hem nr. 7
1937: John Ericsson - segraren vid Hampton Roads
1939: Sjöcharmörer
1939: Mot nya tider
1939: Filmen om Emelie Högqvist
1940: Hanna i societén
1940: Kronans käcka gossar
Teatro
1920: Kiki, de André Picard, dirección de Ernst Eklund, Blancheteatern[6]
1921: Det levande liket, de León Tolstói, dirección de Alexander Moissi, Blancheteatern[7]
1921: Askungen, de Ludvig Brandstrup, dirección de Arthur Natorp, Blancheteatern[8]
1922: Madame Sherry, de Hugo Felix, Maurice Ordonneau y Benno Jacobson, dirección de Ernst Eklund, Blancheteatern[9]
1922: La tía de Carlos, de Brandon Thomas, dirección de Elis Ellis, Blancheteatern[10]
1922: Lulu, de Frank Wedekind, dirección de Maria Orska, Blancheteatern[11]
1922: Riddar Blåskäggs åttonde hustru, de Alfred Savoir, dirección de Olof Molander, Dramaten
1922: Äventyret, de Gaston Arman de Caillavet y Robert de Flers, dirección de Karl Hedberg, Dramaten
1923: Din nästas fästmö, de Adelaide Matthews y Anne Nichols, dirección de Ernst Eklund, Blancheteatern[12]
1923: Rika morbror, de August Blanche, dirección de Albert Ståhl, Blancheteatern[13]
1924: Portiern på Maxim, de Charles-Anatole Le Querrec, Gustave Quinson y Henri Geroule, dirección de Ernst Eklund, Blancheteatern[14]
1924: Kungens amour, de Brita von Horn, dirección de Mathias Taube, Komediteatern[16][17]
1925: Mr Pim tittar in, de A.A. Milne, dirección de Mathias Taube, Blancheteatern[18]
1929: Brevet, de William Somerset Maugham, dirección de Harry Roeck-Hansen, Blancheteatern[19]
1930: Krasch, de Erik Lindorm, dirección de Sigurd Wallén, Folkan[20]
1931: 33.333, de Algot Sandberg, dirección de Sigurd Wallén, Folkan[21]
Discografía
Dansen på Frösö. Vals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
Stjärneblänk. Vals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
Souvenir (En liten bunt med små biljetter). Foxtrot av Sune - Karl-Ewert, Sylvains populärorkester, Odeon, 1930.
Svunnen lycka. Vals av Sven Landahl - Sten Munthe, Odeon, 1931.
Liksom en blå förgätmigej. Sångvals av Sven Landahl - Sverker Ahde, Odeon, 1931.
Flickan hon dansar. Vals del film Pojkarna på Storholmen, Parlophon, 1932.
Hos den vackraste flickan jag sett. Vals av E. Alqvist, Parlophon, 1932.
Eko, vill du svara mej. Duett med Tutta Rolf. Vals av G. Enders - Nils Georg ur filmen Vi som går köksvägen, Odeon, 1933.
Min första vals med Ann-Marie. Vals av Emil Eriksson, Odeon, 1933.
Referencias
Svensk Filmdatabas (ed.). «Bengt Djurberg». Consultado el 22 de febrero de 2013.
Luterkort, Ingrid (1998). Stockholmia, ed. Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899; 135 (en sueco). Estocolmo. ISBN91-7031-085-8.
DjurbergArchivado el 10 de agosto de 2017 en Wayback Machine. en el Dramaten
Lars Boberg en Farfarsbloggen, 18 de marzo de 2012: Morfar och hans familj, 11 de noviembre de 2018
«'33.333' i morgon». Dagens Nyheter: 7. 27 de agosto de 1931. Consultado el 3 de enero de 2016.
Enlaces externos
Esta obra contiene una traducción derivada de «Bengt Djurberg» de Wikipedia en sueco, publicada por sus editores bajo la Licencia de documentación libre de GNU y la Licencia Creative Commons Atribución-CompartirIgual 3.0 Unported.
Другой контент может иметь иную лицензию. Перед использованием материалов сайта WikiSort.org внимательно изучите правила лицензирования конкретных элементов наполнения сайта.
2019-2025 WikiSort.org - проект по пересортировке и дополнению контента Википедии